Jag skriker men inget hörs

Denna dagen har slutat sämre än vad den började. Ni vet den känslan när man känner för att bara ställa sig och skrika och riva och slåss och flippa ut för att man bara orkar inte mer. Den känslan hade jag idag. Ett djupt andetag senare hade den gått över lite.


Såhär mörkt var det när jag gick till bussen imorse. Mysigt och det känns som inget annat existerar än jag.


Jag åt en kanelbulle till frukost. Ibland får man det.


Och drack varm choklad och snodde några tuggor muffins.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0